Vår historia

Jag och Marcus har varit tillsammans sen den 20 februari 2013 och förlovade sen 11/12-13.

Men faktum är att vi har känt varandra så otroligt mycket längre.

Vi möttes på det berömda internet år 2006 eller 2007. På lunarstorm, av alla ställen, men hur det gick till - det har jag ingen aning om! Vi pratade iallafall väldigt mycket med varandra och i augusti 2007 kom han hem till mig för första gången. Vi åt kladdkaka och tittade på hans favoritfilm, Jönssonligan, och jag minns att han sa alla repliker i förväg.
Marcus stannade över natten och åkte hem dagen därpå.

Jag vet att jag efter det var pirrig och blev så besviken när vi inte pratade lika mycket längre som innan vi träffades. Men det var väl fel tid i livet just då, för oss båda.

Åren gick, vi höll kontakten till och från och mer eller mindre intensivt. Han flyttade till Skåne, skaffade ett par brudar. Jag var förvirrad över livet i allmänhet och hade ett förhållande på ca 2 år.

Sommaren 2010 togs vår kontakt upp på riktigt igen, bådas förhållanden var slut och Marcus föreslog att vi skulle ses. Vi bestämde att vi skulle träffas i Göteborg då det var någonstans på mitten mellan oss. Sagt och gjort, jag satte mig nervös på ett tåg mot Göteborg och Marcus kom och mötte mig med en rockstar-energidryck i handen som jag först trodde var en öl.

Vi åkte till universeum och efter det köpte vi fika och hade picknick i en park och tittade på getter. En fantastisk dag där vi verkligen bara umgicks som vänner.

Våra vägar skildes åt. Jag åkte hem. Han åkte hem. och sen skulle det dröja ytterligare ett tag innan vi sågs igen.

Den gången kom han hem till mig över en helg. Jag hade flyttat hemifrån och vi hade en helg som var otroligt mysig. Vi gick promenader i snön, kollade på film och pratade nätterna igenom. Och lovade att vi snart skulle ses igen. Men trots det så gick det ändå nästan 2 år.

Mycket hade hänt. Jag hade mått ganska dåligt och Marcus var den som jag berättade det mesta för. Han var ett stöd på så många sätt. Och en dag så sa jag helt enkelt att jag skulle åka till honom kommande helg.  Marcus var mitt i en flytt, men jag sa att det inte spelade någon roll, om det inte hände nu så skulle det aldrig hända.

Sagt och gjort, en lördag i februari styrde jag mot Skövde. Marcus stod i fönstret i sin trappuppgång. Han hade på sig en vit skjorta minns jag. Vi var nog lika nervösa båda två innan vi väl möttes. Han visade sin lägenhet, sina katter och sen åkte vi iväg till en utsiktsplats på ett berg där vi också gick en promenad.

Senare under eftermiddagen gick vi och köpte sallad på en pizzeria som vi åt samtidigt som vi tittade på Smala Sussie. Någonstans mitt i filmen kysstes vi och alla bitar föll på sin plats. Vi sov trångt tillsammans i hans säng som endast var 105 cm bred den natten.

Jag stannade en natt längre än jag hade tänkt och när jag åkte hem var det med en klump i magen, tänk om det skulle bli som alla tidigare gånger. Att vi skulle hålla lite kontakt och sen inte ses mer på ett par år. Såsom det tidigare blivit.

Det blev inte så.  

Någon dag senare fick jag ett sms "jag är kär i dig." Jag svarade "jag är kär i dig också".

Detta var den 20 februari 2013.
Resten är historia. Vår historia.
I juni samma år köpte vi hus, i september flyttade vi ihop, i november reste vi till Thailand, i december förlovade vi oss på stranden i den thailändska solnedgången.

Den 28 juli 2014 fick vi reda på att jag var gravid med vårt barn.

Jag älskar Marcus för att han fanns för mig när så många andra inte gjorde det. Jag älskar honom för att han älskade mig när jag inte kunde älska mig själv.
Jag älskar honom för att han lyssnar och alltid försöker förstå.
Jag älskar honom för att han är den han är.